Månadsarkiv: juli 2003

20 frågor

Du minns säkert leken 20 frågor. Man tänker på någonting och personen har 20 ja- och nej-frågor på sig för att komma fram till vad det är. Nu finns det på nätet. Du ska tänka på någonting och datorn frågar dig frågor. Varning, du kan bli sittande i timmar 🙂

Tre månader – första sprutan

I dag var vi på BVC och Elliot skulle få sin första spruta. Olidligt varmt, väntetid på femtio minuter och BVC-Karin hade semester. Men han var lika glad ändå och tittade sig omkring bland alla barn som var där, lika strålande glad. Till slut blev det vår tur och en vikarie som jag inte minns namnet på ropade in oss. Av med kläder, upp på vågen (7 440 gram), mätas (63 cm), men varför har de inga fläktar? Mitt i alltihop hittade Hillevi en fläkt! En dammig vit som stod längst upp på ett skåp. Vikarien blev jätteförvånad och glad när hon fick syn på den och jag hjälpte till att få ner den.
Men sprutan då? Jo, det gick otroligt fort när Elliot väl hade kommit tillrätta i mitt knä och vi hade fixerat hans ben. Den var mot stelkramp, kikhosta, difteri, polio och hemophilus (hjärnhinne-inflammation) och på ett ögonblick var allt klart. Sen kunde vi traska därifrån med en glad hjälte som nog inte riktigt hade hängt på vad äventyret gick ut på.

Tre saker med Elliot

En kompis bad mig att berätta om tre saker som är nytt i livet som pappa. Funderade och svarade så här:

1. Man pratar oerhört mycket om bajs. Oavsett om man tidigare har sagt att ”nej, inte en chans att vi kommer att snacka om bajs”. Men det är viktigt. Färg, form, hastighet, mängd. Ja, det mesta kring bajs är viktigt i livet.
Men vi har dragit en viktigt gräns – vi pratar bara om Elliots bajs.

2. Alla frågar om hur mycket man sover. Inte någon gång under mina tio år på Expressen har någon varit så intresserad över mina sömnvanor som nu. Även om man tidigare kanske gick direkt från en förvirrad tur på en nattbuss utan mål direkt till jobbet så är det först nu som min sömn är en helt naturlig fråga. Jo tack, jag sover bra. När jag sover. Det behövs inte många timmar och ett lyckligt leende från en sovande son blir som balsam för kroppen och man somnar direkt. Men hjärnan sover mest. Och den kan sova DJUPT. När Hillevi vaknar mitt i natten för att amma, letar efter sina glasögon, hittar dem men ändå tycker att det är någonting som inte stämmer så beror det bara på att solglasögon i ett mörkt sovrum aldrig är en bra kombination. Men man somnar bra.

3. Jag är världens roligaste människa. Det är sant. Fråga Elliot. Och jag har kul, precis hela tiden. Även när man har har tagit låten ”Pop pop i topp, det är toppen i år” för 184:e gången på en timme (ja, jag slarvar med texten) så är det hur kul som helst. Man far fram som en Robert Broberg på speed och tröttnar inte en sekund. Det är nya texter till gamla låtar, omöjliga miner till knäppa ljud och kärlek i varje andetag. Och att pappa säger ”heeeeeeejjjjj på på pa pa da da diiiiig!” och samtidigt låter som ett bombplan från 1940 med för lite bränsle där piloten håller för ögonen och ropar men ändå tar ner den gamla rishögen utan problem någonstans över Fredhäll tycker Elliot är underbart. Det känner man när man dyker ner i hans smilgropar och tar ett varv till med planet. För det slutar aldrig att flyga. Lastat med kärlek.